Vesa Järvinen – Uppvärmning
Vesa Järvinen från Sibbo Skyttegille är följande att berätta om sin syn på ett ämne i idrottarna berättar-serien. Vesa kommer att berätta om sin syn på uppvärmning och lite nedvarvning också.
Vesa är en erfaren trapskytt med flera VM-medaljer från para-VM i sitt baggage. Ett världsmästerskap har han också vunnit, det berättar han mera om i sin text om tävlingstaktik. Förutom att Vesa har tävlat i paratrap så har han också tävlat i vanliga trap tävlingar och representerat Finland på världscuper och plockat FM-medaljer. Vesa valdes också till årets skytt inom SFS under 2025.
Vesa har många goda tankar gällande uppvärmning och många goda saker han nämner att han gör i sin egen rutin. Så det lönar sig att läsa. Tidigare berättade Vesa om tävlingstaktik, den artikeln kan man läsa här.
Först kan man läsa den översatta svenska versionen och efter det kommer originalversionen på finska.
I följande avsnitt av Idrottarna berättar kommer Raseborgs Skyttars Lasse Kurkela berätta om hur han bygger upp en träning.
Uppvärmning och stretching
Att förbereda kroppen för tävling och träning är lika viktigt som att förbereda sinnet för den kommande utmaningen. Det är nästan omöjligt att vara helt redo att reagera på en snabbt rörlig duva, vars riktning och höjd du inte vet i förväg, om du inte också har förberett din kropp.
Själv börjar jag uppvärmningen med en lätt promenad, samtidigt som jag svänger på armarna och mjukar upp axlarna. Om jag har en kompis med mig är ett riktigt bra sätt att kasta tennisboll med varandra. Detta fungerar utmärkt för att väcka öga-hand-koordinationen. Även grundläggande stretchövningar med gummiband och käpp är bra redskap vid både uppvärmning och nedvarvning. Jag använder också en boll som sitter fast i ett pannband med ett elastiskt gummiband. Idén är att slå på bollen växelvis med höger och vänster hand, varpå gummibandet drar bollen tillbaka. Detta förbereder både ögonen och axlarna för det kommande skyttet. Uppvärmningen behöver inte vara en tung process som tar flera timmar, utan till exempel tio minuter räcker gott och väl. Meningen är inte att köra ett hårt träningspass, utan att försiktigt väcka kroppen så att den kan fungera så bra som möjligt.
Jag tycker dock att man bör göra allt på samma sätt före träningar och tävlingar. Om du till exempel inte värmer upp alls före träningar eller vanliga hemmatävlingar, ska du inte ändra på det inför viktigare tävlingar (t.ex. mästerskap). Då får sinnet nämligen en signal om att det här är en mycket viktigare och annorlunda tävling än de andra. Detta höjer oftast inte prestationen, utan skapar bara en förändring i dina normala förberedelser. Det lönar sig också att göra en liknande stretching efter träningar och tävlingar så att kroppen återhämtar sig ordentligt. När vi skjuter befinner vi oss trots allt under långa stunder i ganska onaturliga ställningar, vilket skapar spänningar framför allt i nacke och axlar.
Lämmittely ja venyttely
Kehon valmistelu kilpailua ja harjoituksia varten on yhtä tärkeää kuin mielen valmistelu tulevaan koitokseen. On lähes mahdotonta olla täysin valmiina reagoimaan nopeasti liikkuvaan kiekkoon, jonka suuntaa ja korkeutta et etukäteen tiedä, jos et ole valmistellut myös kehoasi.
Itse aloitan lämmittelyn kevyellä kävelyllä, jonka aikana samalla heiluttelen käsiä ja jumppaan hartioita. Jos minulla on kaveri, niin yksi todella hyvä tapa on heitellä tennispalloa toisen kanssa. Tämä toimii hyvin silmä-käsi-koordinaation herättäjänä. Myös kuminauhalla ja kepillä tehtävät perusvenyttelyt ovat hyviä välineitä kehonlämmittelyssä ja loppuvenyttelyissä. Käytän myös palloa, joka tulee venyvällä kuminauhalla otsapantaan kiinni. Tässä ideana on lyödä palloa vuorotellen oikealla ja vasemmalla kädellä ja kuminauha palauttaa pallon aina takaisin. Tämä valmistaa sekä silmät että hartiat tulevia ammuntoja varten. Lämmittelyn ei tarvitse olla mikään tunteja kestävä raskas operaatio vaan esimerkiksi kymmenen minuuttia riittää hyvin. Tarkoitus ei ole tehdä mitään fyysistä treeniä vaan kevyesti herätellä keho, jotta se pystyy toimimaan mahdollisimman hyvin.
Mielestäni kaikki kannattaa kuitenkin tehdä samalla tavalla ennen harjoituksia ja kilpailuja. Jos et esimerkiksi lämmittele mitenkään ennen harjoituksia tai vaikka kotimaan kilpailuja, niin älä tee muutosta myöskään tärkeämmissä kilpailuissa (esim. arvokisat). Tällöin mielelle tulee nimittäin siitä signaali, että tämä on paljon tärkeämpi ja erilainen kilpailu kuin muut. Tämä ei yleensä nosta suoritusta vaan tekee muutoksen normaaliin valmistautumiseesi. Myös harjoitusten ja kilpailuiden jälkeen kannattaa tehdä vastaavanlainen venyttely, jotta kehosi ei jää palautumatta. Ampuessa olemme kuitenkin pitkiä aikoja melko luonnottomissa asennoissa, jotka tekevät jännitystä etenkin niska- ja hartiaseudulle.
Kategorier:
Allmänt